4 april 2019

Gnosjöandan – dåtid, nutid och framtid

Starkt småföretagande, hög sysselsättning och ett aktivt civilsamhälle – tre kännetecken på den världsberömda Gnosjöandan. Andra kännetecken är entreprenörsanda, driftighet och informella nätverk. Urbanisering i all ära, men det är i de här småländska skogarna som svensk tillverkande industri har blomstrat genom åren.

Ja, faktum är att Gnosjö­andan går att spåra ända tillbaka till 1600-talet då det svenska stor­maktsväldet gav upphov till småskalig tillverkning som kunde hålla igång själva krigsapparaten. Under senare århundraden blev det mer av fromhetsrörelser som utgjorde själva kittet i Gnosjöandan. Företagarna möttes både på kyrkbacken och på nykterhetslogen. Ett handslag vid kyrkkaffet rullade vidare i goda affärer på måndag morgon.

Så mycket på så nära håll

Men nog om historien. Hur ser Gnosjö­andan ut år 2019? Jo den är i allra högsta grad levande och verksam i form av driftiga och innovativa företag som hittar smarta lösningar och lönsamma samarbeten.
– Det är en otrolig styrka att vi har så mycket på så nära håll. Man kan få hjälp med allt. Ingenting är omöjligt i Gno­sjö­regionen, säger Jens Söderlund, entre­prenör och automatsvarvare i andra ge­nerationen.
Att i första hand välja samarbetspartners och underleverantörer i närområdet är en självklarhet för honom och familjeföretaget Söderlunds Metall AB.
– Det är korta och snabba beslutsvägar. Här är alla företagen på tå!

Gnosjöandan som affärsidé

Det finns till och med företag som använder Gnosjöandan som affärsidé. Exmo hjälper kunder utanför regionen att hitta smarta produktionslösningar inom Gnosjöregionen.
– Jag försöker att köpa in allt jag kan i närheten och det får mina kunder stor nytta av eftersom det finns ett stort nätverk där vi kan sy ihop lösningar. Det är därför kunderna väljer oss. Vår affärslösning bygger på Gnosjöandan, säger Kent Gillberg.
Själva kärnan i Gnosjöandan är nätverkandet, menar Kent. Det gäller att mötas för att skapa samarbeten.
– Men det är andra mötesplatser idag. Det är väldigt viktigt att mötas och samverka på nya arenor, till exempel på mässgolv och i den virtuella världen, säger Kent.

Nya mötesplatser stärker Gnosjöandan

Här finns flera goda exempel: Gemensamma montrar på exempelvis Elmia Subcontrac­tor, gemensamma event som exempelvis Värnamo Industriexpo, och så förstås den gemensamma företagsportalen GnosjoRegion.se.
– Vi ser tydligt hur Gnosjöregionen har blivit starkare som varumärke genom GnosjoRegion.se. Här har vi fått hjälp som företag att profilera oss gemensamt, säger Kent Gillberg.

Allt förändras – men Gnosjöandan består

Framtiden då? För tio år sedan skrev Johan Klaesson, professor i nationalekonomi vid Jönköping University, en Fores-rapport om Gnosjöandan. Och även om han inte hårdbevakat utvecklingen sedan dess ser han några tydliga trender. Förvärvsgraden inom Gnosjöregionen är fortfarande hög, ja rentav ”outstanding”.

Sysselsättningsgraden inom industrin likaså. Samtidigt följer regionen den trend som syns i hela landet där området företagstjänster växer starkt. Det kallas för tjänstefiering. Allt fler jobbar som konsulter med att sälja sin tid och sin kunskap. Små och medelstora företag kan inte ha allt under samma tak. Man väljer att outsourca.

Dessutom påverkas framtidens Gnosjö­anda av robotisering och digitalisering. Färre operatörer bemannar fler maskiner samtidigt som nya yrkesgrupper växer inom hård- och mjukvaruutveckling, programmering, service och reparationer.
– Gnosjöandan har formats under generationer och den sitter i. Vi är inne i en omvandlingsfas vad gäller branschstruktur, men Gnosjöandan är både affärsmässig och social, utanför själva arbetslivet, säger Johan.

Varken finanskris eller lågkonjunktur kan knäcka Gnosjöandan. ”Alla som har skrivit dödsrunor över Gnosjöandan har kommit på skam. I den här regionen reser man sig igen.” säger Johan Klaesson, professor i nationalekonomi.

Det personliga mötet utvecklar Gnosjöandan

Därför är ett sätt att vidareutveckla Gno­sjö­andan att vara rädd om och värna de natur­liga mötesplatserna i föreningslivet och samhället. Att jobba vidare med digitala plattformar, som GnosjoRegion.se, kan också vara ett sätt att stärka Gnosjöandan, menar Johan.
– Sedan tror jag att tjänstefieringen med mer kunskapsintensiva verksamheter är beroende av personliga möten, vilket i sin tur kan bidra till att utveckla Gnosjöandan. Man vill inte göra för komplicerade affärer utan att träffas. Därför behöver man fortsätta att bygga nätverk, både lokala och regionala, säger Johan Klaesson.

Text: Gabriella Mellergårdh, GnosjoRegion.se