Den här webbplatsen använder cookies. Läs mer »


Tack, jag förstår

Vecka 48 Tisdag 30 november Grattis Andreas, Anders
Valuta
EUR 10.23 -0.01 -0.013
GBP 12 -0.08 -0.076
USD 9.02 -0.05 -0.051
BÖRSEN 17:30
-1.26%

Börskursen på vår hemsida visar indexet Cboe SE 30 som representerar de 30 största svenska bolagen. Detta index följer OMXS30. Kurserna är 15 minuter fördröjda. Siffrorna levereras av Millistream.

Gnosjöregionen är bra på hållbarhet – men vi måste våga skryta om det också

Den som köper produkter som är tillverkade i Gnosjöregionen får en hel del hållbarhet på köpet. Det ser vår lagstiftning till. Men det finns också de som har gått längre än så och vill vara föregångare. Vi har pratat hållbarhet, kundkrav, lokal tillverkning och behovet av att lite osvenskt ”miljöskryta” med fyra lokala företag.

 

Svenska företag är bra på hållbarhet. Inte minst om man jämför med många av de låglöneländer där en stor del av produktionen hamnat de senaste decennierna. En viktig orsak till det är vår lagstiftning inom miljö och arbetsrätt.

– Det är något vi glömt bort att prata om offentligt. Vi som gör något måste våga vara förebilder, inspirera andra och visa hur man kan göra. Hållbarhet kan innebära en kostnad initialt, men är ekonomiskt lönsamt i längden och det tycker ju de flesta är viktigt. Jag tycker att det är lika viktigt att ha med den sociala och den ekologiska hållbarheten i sitt tänk, säger Linda Fransson, vd och delägare på Gnosjö Automatsvarvning.

 

Linda Fransson, vd och delägare Gnosjö Automatsvarvning

 

Länets största solpanel

 

I hennes företag har miljön funnits med ända sedan 1974 då hennes föräldrar köpte företaget.

Det har lett till ständiga förbättringar i produktionen: att slänga så lite spill som möjligt (kassation), minimera antalet produktionsfel, använda så mycket återvunnet skrot som möjligt och samarbeta med lokala företag för till exempel ytbehandling och härdning.

– Och i dag är vi i princip självförsörjande på el. På taket har vi en solpanelanläggning som antagligen är den största i Jönköpings län, säger Linda Fransson.

Hon önskar att fler kunder krävde hållbarare produktion. Peter Johansson, vd på Cromtjänst i Vaggeryd, instämmer helt. Hans företag förkromar detaljer till bland annat möbler, inredning, byggdetaljer och fordon.

– Vi är Svanenmärkta och så cirkulära vi kan bli och har varit det i 18 år.

 

Peter Johansson, vd Cromtjänst

 

Allt renas och cirkuleras

 

Han har att kämpa mot okunskap om att tungmetallerna krom och nickel faktiskt kan vara hållbara alternativ. I alla fall om man jobbar med extremt tunna lager, återvinner metallerna och samlar in alla restprodukter.

– Det räcker med en yta som är några my (tusendels millimeter) tjockt för att ge produkten en väldigt lång livslängd.

Alternativet rostfritt stål innehåller 1 600 gånger så mycket krom, säger Peter Johansson.

Cromtjänst är ledande på miljöområdet i sin bransch i Norden. Men de riktigt stora skillnaderna i hållbarhet syns internationellt. I en del låglöneländer sker produktionen helt utan rening. I Sverige ligger den lägsta reningsgraden på 99,9 procent.

– Det är förstås en enorm skillnad i utsläpp. På Cromtjänst har vi en avloppsfri process, ett slutet system där allt renas och cirkuleras. För mig är det en förutsättning för att kalla produktionen hållbar, säger Peter Johansson.

 

Kunderna och användarna styr

 

PE Plast i Värnamo tillverkar bland annat elektronikdetaljer som vägguttag, stänkskydd till bilar, inredning till lastbilshytter och pluggar till plastslangar. Flera stora kunder finns inom fordonsindustrin.

– De vill att vi optimerar tillverkningen ur hållbarhetsperspektiv.

Det handlar bland annat om att ta fram nya, bättre material och att minska produkternas vikt, säger Patrik Ekwall, vd och ägare.

Ett exempel på produktutveckling är den dammsugare av 100 procent återvunnen plast som Electrolux tog fram tillsammans med Stena Recycling i fjol.

– Där gjorde vi alla plastdetaljer som inte var direktåtervunna från gamla dammsugare, säger Patrik Ekwall.

Han är övertygad om att hållbarhet är något som kommer att bli allt viktigare för de företag som vill överleva långsiktigt:

– Ja, hållbarhet blir allt viktigare hos nästan alla våra kunder och även hos slutanvändarna. Och det är ju deras behov som styr i slutändan.

 

Patrik Ekwall, vd och ägare PE Plast

 

 

Köpte ett laboratorium

 

Reelab i Gislaved förser tillverkningsindustrier i Skandinavien med 100 procent återvunnen plastråvara.

– Allt fler kunder förstår hur viktigt materialvalet faktiskt är. På sikt kommer det säkert ställas krav på att använda återvunnen råvara. De enda undantagen är produkter för livsmedel och medicinsk utrustning där kraven på renhet är högre, säger Kristin Nilsson, vd och delägare på Reelab.

För att kunna visa kunderna hur stor minskning av CO2-utsläpp valet av återvunnen plastråvara kan göra, har Reelab startat Greenology Tech Center, där man investerat i mjukvara för livscykelanalyser och ett eget laboratorium.

– Livscykelanalyser är generellt väldigt dyra. Vi vill skapa ett småländskt alternativ som även småföretag kan ha råd med. I laboratoriet kan vi även mäta mekaniska egenskaper, identifiera innehållet i material och spåra tungmetaller, säger Kristin Nilsson.

 

Kristin Nilsson, vd och delägare Reelab

 

Ny fabrik i Gislaved?

 

Ett problem i Sverige i dag är kapacitetsbrist för att kvarna, tvätta, sortera och kompoundera återvunnen plast. Därför tillverkas mycket material i Europa.

– Vi har kunder som tar hem sin tillverkning från Kina för att det har varit svårt med transporter, kvalitet och hållbarhet. En viktig del av hållbarhet för oss är att kunna erbjuda närproducerat material.
Tidigare i år investerade vi i en fastighet i Gislaved, i vilken vi nu ser över möjligheten att etablera en fabrik, säger Kristin Nilsson.

Men för att snabba på förändringen mot hållbarare produktion krävs det också företagare som vill gå före. Som Linda Fransson på Gnosjö Automatsvarvning.

– Vi kan inte vänta på att kunden ska ställa krav. Att vi lyckats exportera beror enbart på att vi håller hög kvalitet. Hittills har ingen kund sagt att de valt oss på grund av hållbarhetsfrågan. Men jag hoppas att det sker snart, säger Linda Fransson.

 

FN:s miljömål 9


Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

 

Delmål 9.4 – Uppgradera all industri och infrastruktur för ökad hållbarhet.

 

2018 släppte vi i Sverige ut 12 ton CO2 per miljoner kronor förädlingsvärde. Tio år tidigare (2008) var motsvarande siffra 17 ton koldioxid. Det innebär en minskning med mer än 40 procent.

 

Text: Thomas Östberg

 

 



KONTAKTUPPGIFTER

GnosjoRegion.se

(GnosjoRegion.se)

Telefon: 037131920
Mail: info@gnosjoregion.se

Besöksadress:
Burserydsvägen 38
33332
Smålandsstenar

Postadress:
Burserydsv. 38
33332
Smålandsstenar

Webbadress:
https://www.gnosjoregion.se