4 april 2024
Nyetablering hur gör man?
Alla kommuner vill vara attraktiva. Alla vill växa och alla vill få företag utifrån att etablera sig i sin kommun. Men hur gör man? Hur kan en liten kommun med mycket industri locka till sig nyetableringar av företag? För att lyckas måste vi tänka utanför boxen – och samarbeta.
Vi tar Gnosjöregionen som exempel i denna artikel. Denna region består av fyra ganska små kommuner med mycket tillverkningsindustri.
– Gnosjöregionen är ett tillverkande kluster av unik storlek i norra Europa. För mig är produktionskunnandet den kanske allra viktigaste attraktionsfaktorn i Gnosjöregionen.
Det säger näringslivsexperten Christer Asplund. Han fortsätter:
– Men eftersom det redan finns så mycket industriellt som talar för den här regionen så gäller det att också trampa upp nya vägar för att locka talanger att bosätta sig i regionen. Den internationella talangjakten är stenhård idag, så låt oss tänka lite utanför boxen.
Christer Asplund har en lång historia inom både svenskt och europeiskt näringsliv med flera topp-positioner, bland annat som näringslivsdirektör för Stockholms stad. Han har skrivit sexton böcker om det han kallar ”place management” och är just nu aktuell med boken ”Etableringsledarskap – så gör vi platsen attraktiv för etableringar” (Asplund/Nygårds, Your Own Book, 2023).
Kommunalt bootcamp med mäklarkåren
Ett lite annorlunda initiativ skulle kunna vara ett kommunalt arrangerat bootcamp med den befintliga mäklarkåren.
– Fastighetsmäklarnas roll är otroligt viktig. Boendemiljön är värd miljoner och det skulle Gnosjöregionen kunna göra mycket mer av. Det handlar om så mycket mer än kvadratmeter. Egentligen borde man sälja kubikmeter där volym, utrymme och livskvalitet står på dagordningen. Det här behöver kommunerna bjuda in mäklarkåren till.
Hårda och mjuka attraktionsfaktorer
Christer pekar på kommunernas viktiga ansvar, både politiker och tjänstemän, att ha en genomtänkt strategi för att möta potentiella investerare på ett professionellt sätt.
– Du behöver samla hela förvaltningen för praktisk träning: Om vi möter en etablerare, hur gör vi då? Varje enskild person har ett ansvar och det måste kommuniceras på ett tydligt sätt, säger Christer.
Det gäller också att definiera sina hårda och mjuka attraktionsfaktorer som kan locka till inflyttning och etablering, liksom att ringa in sina främsta målgrupper som i stora drag kan delas in i företagare/investerare, potentiella boende och besökare.
”Varmt välkommen – här ska vi hjälpa till!”
Trenden med utflyttning från storstadsområden till mindre städer och samhällen talar till Gnosjöregionens fördel. Men då duger det inte att kommunens tjänsteman är tveksam, negativ eller krånglar till det när någon ringer och frågar efter lediga tomter och etableringsmöjligheter.
– Uppträdandet är fruktansvärt viktigt. Lagparagraferna kommer man till förr eller senare ändå. Våga svara lite annorlunda, var omvärldsorienterad, nyfiken och öppen. Säg: Varmt välkommen! Här ska vi hjälpa till!
Ett vänligt bemötande var till exempel en av faktorerna när Jysk bestämde sig för att flytta till Nässjö med sitt nordiska lager.
Samordna det gemensamma framträdandet
– Det finns 155 000 kommuner i Europa och alla säger samma sak; man vill växa, få fler turister och fler boende. Och då gäller det att paketera sig smart, säger Christer.
Han konstaterar att Gnosjöregionen har en stor utmaning:
– Ni har inga stora drakar som Northvolt och Hybrit att identifiera er med, som i övre Norrland. Det är svårare att förstå vad ni står för. Men ni har 7 000 små drakar. Ni står för ett industriellt kunnande och en förmåga att hjälpa varandra.
Samarbetet som karaktäriserar Gnosjöandan är unikt men det är också något som Christer menar att man kan utveckla ännu mer.
– Ni har ett ansvar att vårda ert gemensamma framträdande och det borde finnas en kraftfullare samordning för detta.
Samarbete över kommungränserna
Samordningen kan med fördel ske just bland företagen. Christer föreslår en seniorpanel med företagsledare som samarbetar över kommungränserna, och som i nära dialog med kommunernas näringslivschefer kan driva etableringsarbetet.
– Det är ett effektivt sätt att knyta experter till sig för en ytterst rimlig kostnad. Hos seniora företagsledare finns ett stort kunskapskapital som inte alltid tas tillvara. De flesta som jag pratar med säger att ”så här har jag aldrig tänkt”. Men kanske är det dags att tänka om?
Affärsmöjligheter med oanad dignitet
De ekonomiska förutsättningarna har också ändrats till det bättre.
– Bara de senaste 24 månaderna har det tagits fram nya statliga program för industristöd i EU och USA för att stötta etableringar. För första gången har vi en situation i Sverige där det finns medel att tillgå och här har klustren i Gnosjöregionen en fin möjlighet att komma in i nya värdekedjor, säger Christer.
Möjligheter som kan gälla både små – och stora – etableringar. En solcellsfabrik i Gnosjöregionen med 1 000 anställda? Ja, varför inte, menar Christer.
– I Gnosjöklustret finns affärsmöjligheter med oanad dignitet. Men det krävs att någon är ansvarig för att följa upp nya spår. Antingen är vi med på racet i frontlinjen eller också tittar vi på – och då går de industristrategiska möjligheterna som just nu visslar genom EU förbi oss.
Vi behöver modiga politiker
Samarbete över kommungränserna och mellan företagen är något som Michael Åstmar brinner för.
GnosjoRegion.se har sedan starten för dryga 20 år sedan verkat för fler affärer till regionens företag och fler etableringar till de fyra industritäta kommunerna Gnosjö, Gislaved, Värnamo och Vaggeryd. Liksom Christer Asplund efterlyser Michael fler som vågar tänka utanför boxen.
– Våga satsa! Vi behöver modiga politiker som vågar satsa ordentligt utan att ha några garantier för att lyckas. De kommer säkert att få bannor från motståndarpartier och kanske invånare, men de måste våga ta obekväma och osäkra beslut, säger Michael.
Han tar Gummifabriken i Värnamo som exempel.
– Där vågade man satsa på något som till slut har blivit väldigt bra, men där motståndet stundtals var massivt.
Michael Åstmar, uppväxt i Gnosjöregionen, har bott i storstäder och sedan återvänt. Idag driver han verksamheten GnosjoRegion.se som verkar för att dra in fler affärer till regionens företag samt förbättra livsmiljön för unga och äldre.
Företag som investerar i samhället
Att politiker och näringsliv samarbetar över gränserna är viktigt, menar Michael. Och stora aktörer kan på ett ganska enkelt sätt hjälpa mindre att skapa ett attraktivt samhälle.
– En obetydlig slant för några stora företag kan göra stor skillnad för hela samhället. Vill man satsa mer kan man göra som EAB som byggt såväl tennis- som padelbanor och nu även bostäder i Smålandsstenar. Detta betyder mycket för samhället.
Flera liknande exempel finns runt om i Gnosjöregionen, som i Hillerstorp där företagen engagerat sig i byggen av allt ifrån lekplats och lunchrestaurang till småbåtshamn och ställplats.
– Att bygga attraktivitet i både stora och små satsningar är viktigt för att få etableringar, säger Michael.
Christer listar tre heta utvecklingsmöjligheter för Gnosjöregionen
1.
Materialteknik är hett just nu. Här borde Polymercentrum och många andra aktörer i Sveriges plastmekka ta en nyckelroll i jakten på nya material.
2.
Hur ser morgondagens energisystem ut? Dags att uppfinna nya batterier och laddinfrastruktur!
3.
Teknikskiftena är fler än någonsin och går snabbare än någonsin. 3D-teknik och AI-kunskap borde ha en självklar hemvist i Gnosjöregionen.
Michaels tips för att attrahera nyetablering
+
Politiker i små kommuner måste samarbeta över partigränser. Sätt kommunens bästa först och satsa på stora projekt för att öka attraktionen. Våga ta modiga beslut, tillsammans!
+
Ansvarar du för ett större företag? Fundera över vad ni kan göra för att öka attraktionskraften på orten. Små summor för ditt företag kan betyda oerhört mycket för ditt samhälle.
Text: Gabriella Mellergårdh, GnosjoRegion.se
