Nyheter

2012-03-19
BHV Verktyg AB
BHV Verktyg AB i Lanna bland de första i Norden!

2012-01-19
IVG Engineering AB
Företaget IVG Engineering AB finns nu i Gislaved

Trådgnistning

5 snabba tips om Trådgnistning

120504: Vi håller på med denna sida och är snart klara!

Trådgnistning är en viktig metod inom all verktygstillverkning. En process där man med hjälp av elektricitet och en tunn metalltråd skär i ett arbetsstycke av metall.
Precisionsgraden är hög, maskinerna har en positioneringsnoggrannhet på +/-<0,003 mm, det vill säga ungefär en tiondel av ett hårstrå.
Metoden används för att skära ut hål, skapa ytor och former med besvärliga konturer. Du kan i princip producera vilken form som helst på en detalj.
Här hittar du företag som jobbar med Trådgnistning »
Vill du hitta en ny leverantör Lägg en offertförfrågan till företagen i Gnosjöregionen »

Så går det till

Trådgnistbearbetning innebär att du kör växelström genom en mässingstråd. När sedan tråden, elektroden, kommer i kontakt med det aktuella materialet, exempelvis härdat stål eller hårdmetall, uppstår en gnisturladdning. Temperaturen i urladdningen är hög, ca 8000-12000°, vilket får materialet i arbetsstycket att smälta. Detta upprepas med hög hastighet, tusentals gånger i sekunden, medan maskinen skär igenom sin programmerade bana. Allt sker dränkt i ett bad av avjoniserat vatten.

Sänkgnistning och hålgnistning

Vid sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit och bearbetningen sker nedsänkt i en vätska, oftast fotogen. Sänkgnistning används framför allt till små formar med små radier eller om du vill ha en viss gnistyta på detaljen. Hålgnistning görs ofta i efterhand när detaljen är härdad och klar. Exempelvis om du behöver ett hål till trådgnisten för att sedan kunna bearbeta detaljen vidare.

Trådgnistningens historia

Internationellt benämns trådgnistning som Wire EDM, Electrical Discharge Machining, och tekniken upptäcktes redan på 1770-talet av den brittiske forskaren Joseph Priestly. Det skulle dock dröja en bra bit in på 1940-talet innan ryska vetenskapsmän kom underfund med hur tekniken skulle kunna kontrolleras och användas maskinellt. Först på mitten av 1970-talet kom de första kommersiellt gångbara teknikerna som format den metallindustri vi ser idag.